Minskning blir ökning med Reuterskiölds nyspråk

Ekerö kommun står ”inför tuffa ekonomiska utmaningar med ökade utgifter till det kommunala utjämningssystemet . ” Det påstår kommunalrådet Reuterskiöld (M) i Ekeröguiden, som delades ut till alla hushåll under sommaren.
Men det är helt tvärt om. Det blir minskade utgifter till det kommunala utjämningssystemet, de kommande tre åren, jämfört med 2017. 
Att det blir minskade utgifter för utjämningssystemet 2018 – 2020 jämfört med 2017 framgår av kommunens egen prognos för utjämningssystemets kostnader som redovisades för politikerna i maj och för kommunfullmäktiges politiker i juni.

Prognosen återfinns i kommunens underlag till ”Förutsättningar budget 2018 med inriktning 2019, 2020.”

Jämfört med prognostiserat utfall 2017 – som är en kostnad på 51,6 mnkr – minskar kostnaden för utjämningssystemet 2018 med 12,5 mnkr, 2019 med 12,8 mnkr och 2020 med 13,6 mnkr. Dessa minskningar ligger som underlag för den budget som ska utarbetas och godkännas under hösten.

Reuterskiöld för frekvent fram uppgifter om utjämningssystemet som inte baseras på fakta utan grunder sig på påståenden som när de upprepas tillräckligt ofta uppfattas som sanningar.

I samma underlag redovisas för politikerna att kommunen idag har en låneskuld på 370 mnkr samt att skulden förväntas öka till 1180 mnkr till utgången av 2019.

Det är en skuldökning på hisnande 800 mnkr (!) på 2 år.

Det gör att det finns ”tuffa ekonomiska utmaningar”. Men mörka och dölj inte bristfällig ekonomisk styrning med osanna påståenden som ”ökade utgifter till det kommunala utjämningssystemet” 2018 – 2020 när det jämfört med 2017 blir en minskning.

3 reaktion på “Minskning blir ökning med Reuterskiölds nyspråk

  1. Lars Sandin

    Jag förstår inte att en skuld på 370 eller 1180 mnkr kronor kan betraktas som ett problem. Dividera det med 30000 (innevånarantalet i Ekekerö) så finner ni att skulden i stort sett motsvarar ett mindre billån i en familj. När det gäller kommunens upplåning avser det, nära nog, alltid investeringar i realvärden som, oftast, resulterar i lägre framtida kostnader. Är det något jag missat?
    Lars Sandin

  2. Redaktionen

    Investeringen är huvudsakligen i förskolor och skolor. Sandudden måste utökas och byggas så att det blir en högstadieskola. Ekebyhovsskolans kapacitet ska utökas och skolan anpassas till en låg och mellanstadieskola.
    Dvs investeringarna ger inte lägre kostnader i framtiden.

    Vad skulle hända om dagens låga räntor ökar kraftigt?

    Med en ränta på 2-3 procent blir räntekostnaden på 1180 mnkr för kommunen 20 -30 mnkr.
    Det betyder att skattepengar ”försvinner” till svenska och utländska långivare.

    Har vi en debatt om kommunens kraftigt stigande skuldberg som närmar sig 75% av kommunens driftskostnader. Nej.

    Det kan nämnas att Kultur och fritidsnämnden hade ett utfall på 41 mnkr 2016. Dvs en räntenivå på 2-3 procent motsvarar halva kostnaden för Kultur- och fritidsnämnden. Lägger vi sedan till en amortering på skulden på 20 mnkr blir den årliga kostnaden för kommunens skuld lika med kostnaden för Kultur- och fritidsnämnden.

    Det kan tilläggas att en kommun ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det handlar om att ta ansvar för verksamheten ekonomiskt och innehållsmässigt och inte övervältra skulder på kommande generationer.
    Redaktionen

  3. Lars Sandin

    Tack för lektionen. Nu håller jag inte med om all klokskap som ni förmedlar. Visst blir väl kostnaderna lägre när vi kan genomföra verksamheten i permanenta lokaler istället för att hyra in provisoriska lokaler. Visst blir det väl lägre kostnader när vi kan ”ta hem” kommuninnevånare från placeringar i andra kommuners äldreboende.
    Det jag egentligen ville säga är att lånebeloppen är i högsta grad hanterliga och avser inte kommunal konsumtion utan investeringar i realvärden som används i den verksamhet som kommunen har ansvaraet för. Det är inte bara det att vi har ansvaret för verksamheten, kommuninnevånarna har rätt att förvänta sig/kräva att den håller hög standard.
    När det gäller ert påpekande att vi inte skall övervältra kostnaderna på kommande generationer håller jag med om det. I det här fallet tar varje generation kostnaden genom att betala ränta och avskrivning/amortering på lånen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.