Fråga till Ekerös kommunalråd om badhus

I debatter och i lokaltidningarna förs det fram synpunkter på kommunens ekonomiska resultat 2016. Detta gör att det passar väl att publicera en insändare i Mälaröarnas Nyheter, daterad 2016, skriven av Gösta Olsson.  I insändaren efterlystes synpunkter från Reuterskiölds på innehållet. Reuterskiöld valde att inte kommentera insändaren.

Nedan är insändaren

Reuterskiöld, vad är det i Ekerö kommuns inkomst- utgifts- och befolkningsstruktur som gör att 99 av de 100 kommuner som befolkningsmässigt mest liknar Ekerö har badhus, men inte Ekerö? Varför har Ekerö inte haft råd med badhus de senaste 35 till 40 åren?

De 50 kommuner som befolkningsmässigt ligger närmast under och över Ekerö i rangordningen har alla badhus/simhall utom moderatstyrda Härryda. Det går alltså inte att säga att Ekerö befolkningsmässigt är för litet för ett badhus.

Det går inte heller att hävda som du gjort att Ekerö byggt Mälaröhallen. Kommuner i samma storlek som Ekerö har nationellt i snitt 8 fullstora hallar med en spridning mellan 3 och 17 hallar. Ekerö har 2 med nya Mälaröhallen. (Källa till ovanstående uppgifter är en utredning gjord av Ekerö kommun.)

Du åberopar att Ekerö satsar på skolan. Men enligt Skolverkets senaste statistik (2014) är det exakt 200 kommuner som satsar mer per elev än Ekerö på undervisning, läromedel, elevvård, skolledning etc.

Ekerös satsning verkar mer bestå i att akut hyra in baracker till en mycket hög kostnad pga bristande planering.

Det går inte heller att skylla på satsningen på äldreboendet i Stenhamra. Äldreboendet byggs av ett företag för att sedan hyra ut äldreboendet till kommunen. Vi har så få äldreboendeplatser att Ekerö placerar åldringar i andra kommuner, trots att kommunen till en hög kostnad hyr baracker vid Färingsöhemmet.

Inte heller nyanlända går det att skylla på. Ekerö har de senaste 25 – 30 åren tagit emot så få invandrare att här borde det – i jämförelse med andra kommuner – ha friställts kapital till ett badhus.

På detta sätt kan område för område granskas och inte inom något område har jag funnit att Ekerö satsar mer, i jämförelse med andra kommuner, som kan förklara varför Ekerö inte har haft råd med ett badhus de senaste 35 – 40 åren.

Tvärtom, Ekerö måste varje år sälja mark och mjölka Ekerö Bostäder på den maximala utdelning, som lagen tillåter för att få ett anständigt ekonomiskt resultat. (För verksamhetsåret 2016 betalade Ekerö Bostäder 25,2 miljoner i utdelning till kommunen.)

Alla kommuner i Stockholms län som har lägre kommunalskatt än Ekerö har badhus.

Vad är det i Ekerö kommuns inkomst-. utgifts- och befolkningsstruktur som gör att Ekerö kommun, i motsats till andra kommuner, inte har råd med badhus nu,  och inte heller har haft råd med badhus de senaste 35 till 40 åren?

Andra kommuner verkar ha bättre ekonomi. Är svaret så enkelt att Alliansens tal om Ekerös välskötta Ekonomi är en bluff? Ser fram mot ditt svar.
Gösta Olsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.